Påskhelgen

Påskhelgen 2018

För er som inte har facebook och följer oss där så kom årets första lamm 25 Mars, en tacka och en bagge. Tackan Selma var först ut, där hade vi ett datum eftersom vi blev vittnen till betäckning i höstas. Selma är en fårmorsa som sköter sig själv. Det var likadant i fjol, hennes lammisar bara är där och hon tar så väl hand om dom från start. Ligger dom still för länge är hon där och krafsar för att få upp de på bena och ser till att de diar.

I fjol hade vi problematiska lamningar, utav 4 tackor så hade 2 fellägen, 1 som på slutet behövde draghjälp och Selma som skötte allt själv. Tackan Rebecka står på tur, det ser vi på juvret och svullen vulva. I fjol var hon först men vi förstod inte att något var fel i tid, hon gick alldeles för länge innan vi hjälpte till. I år vill vi inte ha en repris från förra året och är extra observanta och kollar tackors rumpor hela tiden. Det blir en intensiv period i fårstallet för att iaktta och se efter tecken om lamning är på g.

Innan jag själv ska sova så tar jag en sista titt i fårstallet. Inget på g så jag tar väl natter. På 6 timmar kan mycket hända! Gubben jobba natten mellan skärtorsdag/långfredag, när han kommer hem på fredagsmorgon tar han en koll i fårstallet.

Han väcker mig med att det är tre lamm i stallet. Yrvaken far jag ut och 3 småttingar är utspridda. Även om man är förberedd så blir det lite av en chock när man är där för att reda ut situationen. Tror att Rebecka blivit smått förvirrad under lamningen för lammen ligger som i en triangel och två av dom är övergivna och inte torra, i minusgrader! Får in Rebecka i box och lyfter in lammen, hjälper till att torka darrande lamm med halm under värmelampan. Sån härlig känsla när lammen får kraft att ställa sig upp. Rebecka pratar och slickar de små lammen men de behöver råmjölken nu. En jäkla vrång morsa som inte står still när lammen vill dia. Jag blir tvungen att hålla fast henne och tvinga henne att ge di. När jag vet att alla står på bena och fått en slurk så lämnar jag dom ifred.

De ser ut att ta sig. Rebecka ger småttingarna di och jag känner att jag kan fira påsken på bortaplan. Idag söndag när jag trodde att allt var frid och fröjd så möts jag av ett dött lamm. Åh det är bara att acceptera, tacklammet fick väl antagligen inte tillräckligt med mjölk ändå. 🙁

Nästa på tur är Grace men där är det nog en vecka eller två kvar. Lilli ser ut att gå tom i år eller så blir hon sist, betydligt senare än de övriga. Det ser vi inte förrän i slutet på Juni. Skiljde bagge från tackorna i mitten på februari.

 

 

 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.